Blockchain – mer än bara kryptovalutor

På senare tid har begreppet Blockchain – eller blockkedja – hörts frekvent, ofta i samband med kryptovalutor såsom Bitcoin. Men en blockkedja är så mycket mer än bara ett sätt att skicka pengar utan mellanhänder.

I sin ursprungliga form är en blockkedja en lista av transaktioner samlade i block, där blocken länkas ihop på ett sätt som gör dom mycket svåra att förändra i efterhand. Blockkedjan är decentraliserad och distribuerad på ett peer-to-peer nätverk. Den decentraliserade naturen innebär att beslut fattas genom konsensus. Man kan förenklat se den som en robust motsvarighet till en gammaldags liggare, där alla har varsin kopia av boken och var för sig kontrollerar och signerar affärshändelserna i den för att sedan jämföra med alla andra och rösta om dess äkthet. Nya transaktioner läggs till genom att laddas upp på nätverket där dom plockas upp av deltagande noder, som efter att ha samlat på sig tillräckligt många transaktioner och verifierat deras äkthet lägger ihop dom i ett nytt block och uppdaterar blockkedjan genom att skicka ut blocket på nätverket.

Det finns gott om varianter av blockkedjor eftersom den ovan beskrivna inte passar för alla situationer, t ex är den decentraliserade beslutsförmågan inte alltid önskvärd. Det kan också vara så att den gör det omöjligt att följa gällande lagstiftning för en specifik tillämpning. Man kan även vilja begränsa tillgången till blockkedjan för att hålla viss information dold. Dessa privata blockkedjor är dock begränsade till den kapacitet dess ägare är villig att tilldela dom.

Bitcoin

Den mest kända blockkedjan är den som bildar basen för kryptovalutan Bitcoin. Den skapades 2008 av en hittills okänd person eller personer som kallar sig Satoshi Nakamoto. Bitcoins transaktioner är helt fokuserade på att överföra tillgångar från en part till en annan, vilka identifieras genom deras Bitcoinaddress. Transaktionerna består av utmatningar och inmatningar, lokaliserade i olika block. I varje transaktion finns även ett virtuellt program, delat på mitten. Då programmet från uttransaktionen kombineras med programmet i intransaktionen kan det köras i sin helhet och verifieras som äkta.

Andra blockkedjor som skapats därefter är bl.a. Ethereum, en plattform för “smarta kontrakt”. Den har i grund och botten samma struktur som Bitcoin, men kan genom ett mer generellt inbyggt programspråk skapa ägande och överföringar av virtuella tillgångar, snarare än att fokusera på rena valutatransaktioner. Dess tillhörande kryptovaluta, Ether, är egentligen tänkt som belöning för deltagande noders nedlagda arbete även om den likt Bitcoin har kommit att bli en ren monetär tillgång.

Lantmäteriet har tillsammans med andra aktörer sedan 2016 bedrivit ett innovationsprojekt där syftet har varit att undersöka hur en privat blockkedja skulle kunna ersätta eller komplettera fastighets- och pantregistret. I likhet med Ethereum består transaktionerna av smarta kontrakt snarare än överföring av valuta, men till skillnad från Ethereum är dom helt fokuserade på olika steg av överföring av äganderätt av fastigheter.

Skala upp tekniken

Ett hittills olöst problem som framförallt plågat blockkedjor kopplade till kryptovalutor är hur tekniken ska kunna skala upp på ett pålitligt sätt. Tidvis har det tagit flera dagar att få en transaktion i Bitcoin bekräftad av nätverket, vilket naturligtvis gör det omöjligt för den att ersätta kontanter eller kreditkort. Föreställ er irritationen i kassakön!
Dock pågår intensivt experimenterande på den här fronten och flera lovande tekniker håller på att tas fram.

Sammanfattningsvis kan man med fog anta att blockkedjan och dess teknik är här för att stanna, dock krävs att tekniken och dess tillämpningar mognar innan den slår igenom på bred front.

Av: Mats Höjlund, erfaren mjukvaruutvecklare på Berotec.

Hör gärna av dig till Mats om du vill prata om möjligheter med Blockchain eller förstå tekniken bättre, mats.hojlund@berotec.se